Minimistandards Internatioellt

Minimistandards för förare till assistanshund

Uppdaterad juni 2004

Examinerad förare måste samtycka till följande:

Uppdaterad juni 2004

Nedan följer minimistandards för samtliga organisationer som utbildar servicehundar och som vill anslutas till Internationella organisationer.
Alla organisationer uppmanas att sträva efter att arbeta på högre nivå än miniminivån. Vikten av hög service till förare och hund genom hela utbildningsprocessen betonas, för att säkra ekipagets välbefinnande.

För att uppnå standard förväntas varje fas i utbildningen; socialisering, avancerad träning samt placeringsträning, ta flera månader. Under den tiden schemaläggs utbildningen omsorgsfullt så att varje hund utbildas i optimal takt, och så att hunden har tillräcklig grundkunskap efter varje utbildningsfas för att kunna påbörja nästa. Kvaliteten på utbildningen av både hund och förare kontrolleras av organisationen innan ekipaget examineras.

Hundarna skall väljas med omsorg för att säkra hundens maximala potential som servicehund. Det är viktigt att en omsorgsfull riskanalys görs innan en valp placeras hos en valpsocialiserare.

Hunden måste få en omsorgsfull socialisering, hemma hos en volontär och dess familj eller hemma hos en anställd, för att säkra hundens maximala potential. Socialiseringen skall övervakas av organisationen, som skall försäkra att den som socialiserar hunden får adekvat utbildning och råd. Hunden skall varsamt introduceras i en mängd olika situationer. Lydnadsträningen skall tidigt inriktas på socialt beteende med och utan koppel, såväl hemma som ute. Hundens framsteg skall noteras i protokoll.

Förarägda hundar skall omsorgsfullt utvärderas innan avancerad träning påbörjas, för att försäkra att en korrekt nivå av socialisering och socialt beteende har uppnåtts.

Hundarna skall genomgå en medicinsk utvärdering för att se till att hunden inte har fysiska problem som kan innebära svårigheter för en hund i tjänst. I de länder där allmän kastration och sterilisering erkänns av veterinärkåren skall ingreppet genomföras på assistanshunden före examinationen.

Efter att en hund har gått vidare till den avancerade träningsfasen skall den matchas med en möjlig förare. I matchningen skall organisationen ha förarens individuella omständigheter i åtanke. Matchningsprocessen är inte tillämplig på förarägda hundar.

Hundarna skall tränas efter förarens individuella behov. Dessa behov skall ha framkommit i diskussioner med föraren. I hela träningsprocessen skall organisationen ha följande faktorer i åtanke: förarens dagliga rutiner, förmågor, användande av allmänna kommunikationer etcetera.

Hundarna skall tränas att med röst- och/eller handsignaler svara på följande kommandon: sitt, ligg, stanna, kom, fot samt inkallning när hunden är okopplad. Hundarna skall vara diskreta och allmänt väluppfostrade.

Hundarna måste visa ett gott socialt beteende inom följande områden: ingen aggression, inget opassande skällande, inget bitande, inget muttrande eller morrande, inget opassande hoppande på främlingar, inget tiggande eller opassande nosande på folk.

Hundarna skall tränas till att utföra minst tre olika assisterande uppgifter som ökar förarens oberoende.

Eleven skall under placeringsperioden få instruktioner om hur hunden skall skötas. Detta görs i organisationens lokaler eller i elevens hem eller på båda ställen. I slutet av en placeringsperiod skall eleven kunna belöna, motivera och disciplinera hunden på ett korrekt sätt samt sköta om hunden, använda sig av hundens specialmoment, ha kontroll över hunden och kunna stärka dess lydnad. Under placeringsperioden skall tränaren följa med ekipaget för att träna på allmänna platser, inklusive restauranger och affärer. Tränaren skall även följa med ekipaget till ett möte med lokal veterinär och, där det är lämpligt, genomföra träningspass på elevens arbetsplats. Alla elever skall vara medvetna om sitt ansvar enligt den internationella standard för förare med assistanshund, och skall utbildas enligt denna.

Eleven skall, inom utbildningsprogrammet, skriva en månatlig rapport under de första sex månaderna efter placering. Personlig återkoppling skall ges av kvalificerad personal eller utbildad volontär under tolv till arton månader samt årligen efter examen. Organisationen skall sedan bistå med ytterligare hjälp och råd vid behov.

Alla ekipage skall testas på följande områden före examen:

Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationellt.

Identifikation på en examinerad servicehund skall inkludera en laminerad id-bricka med foto på hunden och dess förare eller föraren har eget giltigt ID samt namnet på båda på hundens ID- bricka. På allmän plats måste hunden tydligt kunna identifieras som en servicehund.

Organisationens personal måste ha kunskap om sina förares funktionshinder och andra relevanta medicinska tillstånd. De skall också utbildas i andra frågor som relaterar till personer med funktionshinder. Information om olika funktionshinder skall ställas till förfogande av organisationen.

Föraren måste samtycka till att följa minimistandarden för förare med assistanshund.

Varje organisation som tränar servicehundar skall ha en klart beskriven procedur för att testa ekipaget inom följande områden på en regelbunden basis, under återstoden av hundens arbetsliv:

Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationellt.

Om ett examinerat ekipage inte håller korrekt standard, och i den händelse återträning inte lyckas, skall organisationen ta tillbaka ekipagets id-handlingar.

Minimistandards för utbildning av signalhundar

Uppdaterad juni 2004

Nedan följer minimistandards för samtliga organisationer som utbildar signalhundar och som vill anslutas till Assistenthunden internationella organisationer.

Alla organisationer uppmanas att sträva efter att arbeta på högre nivå än miniminivån. Vikten av hög service till förare och hund genom hela utbildningsprocessen betonas, för att säkra ekipagets välbefinnande.

För att uppnå standard förväntas varje fas i utbildningen; socialisering, avancerad träning samt placeringsträning, ta flera månader. Under den tiden schemaläggs utbildningen omsorgsfullt så att varje hund utbildas i optimal takt, och så att hunden har tillräcklig grundkunskap efter varje utbildningsfas för att kunna påbörja nästa. Kvaliteten på utbildningen av både hund och förare kontrolleras av organisationen innan ekipaget examineras.

Hundarna skall väljas med omsorg för att säkra hundens maximala potential som signalhund. Det är viktigt att en omsorgsfull riskanalys görs innan en valp placeras hos en valpsocialiserare.

Hunden måste få en omsorgsfull socialisering, hemma hos en volontär och dess familj eller hemma hos en anställd, för att säkra hundens maximala potential. Socialiseringen skall övervakas av organisationen, som skall försäkra att den som socialiserar hunden får adekvat utbildning och råd. Hunden skall varsamt introduceras i en mängd olika situationer. Lydnadsträningen skall tidigt inriktas på socialt beteende med och utan koppel, såväl hemma som ute. Hundens framsteg skall noteras i protokoll.

Förarägda hundar skall omsorgsfullt utvärderas innan avancerad träning påbörjas, för att försäkra att en korrekt nivå av socialisering och socialt beteende har uppnåtts.

Hundarna skall genomgå en medicinsk utvärdering för att se till att hunden inte har fysiska problem som kan innebära svårigheter för en hund i tjänst. I de länder där allmän kastration och sterilisering erkänns av veterinärkåren skall ingreppet genomföras på assistanshunden före examinationen.

Efter att en hund har gått vidare till den avancerade träningsfasen skall den matchas med en möjlig förare. I matchningen skall organisationen ha förarens individuella omständigheter i åtanke. Matchningsprocessen är inte tillämplig på förarägda hundar.

Hundarna skall tränas efter förarens individuella behov. Dessa behov skall ha framkommit i diskussioner med föraren. I hela träningsprocessen skall organisationen ha följande faktorer i åtanke: förarens dagliga rutiner, förmågor, användande av allmänna kommunikationer etcetera.

Hundarna skall tränas att med röst- och/eller handsignaler svara på följande kommandon: sitt, ligg, stanna, kom, fot samt inkallning när hunden är okopplad. Hundarna skall vara diskreta och allmänt väluppfostrade.

Hundarna måste visa ett gott socialt beteende inom följande områden: ingen aggression, inget opassande skällande, inget bitande, inget muttrande eller morrande, inget opassande hoppande på främlingar, inget tiggande eller opassande nosande på folk.

Hundarna skall tränas till att uppmärksamma åtminstone tre olika ljud i hushållet som främjar förarens oberoende. Hunden skall uppmärksamma ljuden genom att ta fysisk kontakt med föraren och leda denne till ljudkällan, utom vid larm som gäller fara då hunden, efter att ha uppmärksammat föraren, skall lägga sig ned.

Eleven skall under placeringsperioden få instruktioner om hur hunden skall skötas. Detta görs i organisationens lokaler eller i elevens hem eller på båda ställen. I slutet av en placeringsperiod skall eleven kunna belöna, motivera och disciplinera hunden på ett korrekt sätt samt sköta om hunden, använda sig av hundens specialmoment, ha kontroll över hunden och kunna stärka dess lydnad. Under placeringsperioden skall tränaren följa med ekipaget för att träna på allmänna platser, inklusive restauranger och affärer. Tränaren skall även följa med ekipaget till ett möte med lokal veterinär och, där det är lämpligt, genomföra träningspass på elevens arbetsplats. Alla elever skall vara medvetna om sitt ansvar enligt den internationella standard för förare med assistanshund, och skall utbildas enligt denna.

Eleven skall, inom utbildningsprogrammet, skriva en månatlig rapport under de första sex månaderna efter placering. Personlig återkoppling skall ges av kvalificerad personal eller utbildad volontär under tolv till arton månader samt årligen efter examen. Organisationen skall sedan bistå med ytterligare hjälp och råd vid behov.

Alla ekipage skall testas på följande områden före examen:

Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationellt.

Identifikation på en examinerad signalhund skall inkludera en laminerad id-bricka med foto på hunden och och dess förare eller föraren har eget giltigt ID samt namnet på båda på hundens ID- bricka. På allmän plats måste hunden tydligt kunna identifieras som en signalhund.

Organisationens personal måste ha kunskap om sina förares funktionshinder och andra relevanta medicinska tillstånd. De skall också utbildas i andra frågor som relaterar till personer med funktionshinder. Information om olika funktionshinder skall ställas till förfogande av organisationen.

Föraren måste samtycka till att följa minimistandarden för förare med assistanshund.

Varje organisation som tränar signalhundar skall ha en klart beskriven procedur för att testa ekipaget inom följande områden på en regelbunden basis, under återstoden av hundens arbetsliv:

Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationellt.

Om ett examinerat ekipage inte håller korrekt standard, och i den händelse återträning inte lyckas, skall organisationen ta tillbaka ekipagets ID-handlingar.

Minimistandards för utbildning av alarmerande hund

Minimistandards för utbildning av servicehundar som reagerar/alarmerar för anfall eller andra medicinska tillstånd.

I den följande standarden används termen ”reagerande/alarmerande hund” för att beskriva alla servicehundar som reagerar/alarmerar på anfall eller andra medicinska tillstånd.

Nedan följer minimistandards för samtliga organisationer som utbildar servicehundar som reagerar/alarmerar för anfall och andra medicinska tillstånd och som vill anslutas till Internationella organisationer. Alla organisationer uppmanas att sträva efter att arbeta på högre nivå än miniminivån. Vikten av hög service till förare och hund genom hela utbildningsprocessen betonas, för att säkra ekipagets välbefinnande.

För att uppnå standard förväntas varje fas i utbildningen; socialisering, avancerad träning samt placeringsträning, ta flera månader. Under den tiden schemaläggs utbildningen omsorgsfullt så att varje hund utbildas i optimal takt, och så att hunden har tillräcklig grundkunskap efter varje utbildningsfas för att kunna påbörja nästa. Kvaliteten på utbildningen av både hund och förare kontrolleras av organisationen innan ekipaget examineras.

Hundarna skall väljas med omsorg för att säkra den maximala potentialen som reagerande/alarmerande hund. Det är viktigt att en omsorgsfull riskanalys görs innan en valp placeras hos en valpsocialiserare.

Hunden måste få en omsorgsfull socialisering, hemma hos en volontär och dess familj eller hemma hos en anställd, för att säkra hundens maximala potential. Socialiseringen skall övervakas av organisationen, som skall försäkra att den som socialiserar hunden får adekvat utbildning och råd. Hunden skall varsamt introduceras i en mängd olika situationer. Lydnadsträningen skall tidigt inriktas på socialt beteende med och utan koppel, såväl hemma som ute. Hundens framsteg skall noteras i protokoll.

Förarägda hundar skall omsorgsfullt utvärderas innan avancerad träning påbörjas, för att försäkra att en korrekt nivå av socialisering och socialt beteende har uppnåtts.

Hundarna skall genomgå en medicinsk utvärdering för att se till att hunden inte har fysiska problem som kan innebära svårigheter för en hund i tjänst. I de länder där allmän kastration och sterilisering erkänns av veterinärkåren skall ingreppet genomföras på assistanshunden före examinationen.

Efter att en hund har gått vidare till den avancerade träningsfasen skall den matchas med en möjlig förare. I matchningen skall organisationen ha förarens individuella omständigheter i åtanke. Matchningsprocessen är inte tillämplig på förarägda hundar.

Hundarna skall tränas efter förarens individuella behov. Dessa behov skall ha framkommit i diskussioner med föraren. Genom hela träningsprocessen skall organisationen ha följande faktorer i åtanke: förarens dagliga rutiner, förmågor, användande av allmänna kommunikationer etc.

Hundarna skall tränas att med röst- och/eller handsignaler svara på följande kommandon: sitt, ligg, stanna, kom, fot samt inkallning när hunden är okopplad. Hundarna skall vara diskreta och allmänt väluppfostrade.

Hundarna måste visa ett gott socialt beteende inom följande områden: ingen aggression, inget opassande skällande, inget bitande, inget muttrande eller morrande, inget opassande hoppande på främlingar, inget tiggande eller opassande nosande på folk.

Hundarna skall tränas till att utföra minst en passande respons/alarmerande uppgift som ökar förarens oberoende såsom vokalt larm, larm genom fysisk kontakt, aktiverande av medicinskt alarm (trygghetslarm) etc.

Eleven skall under placeringsperioden få instruktioner om hur hunden skall skötas. Detta görs i organisationens lokaler eller i elevens hem eller på båda ställen. I slutet av en placeringsperiod skall eleven kunna belöna, motivera och disciplinera hunden på ett korrekt sätt samt sköta om hunden, använda sig av hundens specialmoment, ha kontroll över hunden och kunna stärka dess lydnad. Under placeringsperioden skall tränaren följa med ekipaget för att träna på allmänna platser, inklusive restauranger och affärer. Tränaren skall även följa med ekipaget till ett möte med lokal veterinär och, där det är lämpligt, genomföra träningspass på elevens arbetsplats. Alla elever skall vara medvetna om sitt ansvar enligt den internationella standard för förare med assistanshund, och skall utbildas enligt denna.

Eleven skall, inom utbildningsprogrammet, skriva en månatlig rapport under de första sex månaderna efter placering. Personlig återkoppling skall ges av kvalificerad personal eller utbildad volontär under tolv till arton månader samt årligen efter examen. Organisationen skall sedan bistå med ytterligare hjälp och råd vid behov.

Alla ekipage skall testas på följande områden före examen: – Hundens välfärd och hälsa – Arbetsuppgifter som hör till arbetet som servicehund – Lydnad både med och utan koppel – Beteende på allmän plats – En ökad livskvalitet för föraren Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationellt.

Identifikation på en examinerad servicehund skall inkludera en laminerad ID-bricka med foto på hunden och dess förare eller föraren har eget giltigt ID samt namnet på båda på hundens ID- bricka. På allmän plats måste hunden tydligt kunna identifieras som en reagerande/alarmerande hund.

Organisationens personal måste ha kunskap om sina förares funktionshinder och andra relevanta medicinska tillstånd. De skall också utbildas i andra frågor som relaterar till personer med anfall eller andra medicinska tillstånd. Information om olika funktionshinder skall ställas till förfogande av organisationen.

Föraren måste samtycka till att följa minimistandarden för förare med assistanshund.

Varje organisation som tränar reagerande/alarmerande hundar skall ha en klart beskriven procedur för att testa ekipaget inom följande områden på en regelbunden basis under återstoden av hundens arbetsliv:

– En bibehållen ökad livskvalitet för föraren Standards för ovanstående tester måste godkännas av Assistenthunden internationella organisationer.

Om ett examinerat ekipage inte håller korrekt standard, och i den händelse återträning inte lyckas, skall organisationen ta tillbaka ekipagets ID-handlingar.

De internationella etiska regler

Internationella etiska regler beträffande organisationer

Medlemsorganisationerna i flertal internationella organistarioner anser att följande regler är nödvändiga för att fortsätta utbilda assistanshundar med hög kvalitet och för att skydda sökande, elever och förare från att bli utnyttjade eller förnedrade.

1. Alla Internationella medlemsorganisationer bör anställa personer som är kvalificerade för de uppgifter som ska utföras. Förmågan att kommunicera och att känna empati för personer med funktionshinder skall värderas högt, liksom viljan att uppnå högsta servicenivå. Alla medlemsorganisationer måste ha system för att mäta sin servicenivå, inklusive urval och utbildning av både förare och hundar.

2. Alla nya styrelsemedlemmar inom moderföreningarna medlemsorganisationer måste få tillämplig information inom assistanshundsområdet i allmänhet och om medlemsorganisationens eget arbete i synnerhet. Dessa skall förses med lämpligt utbildningsmaterial om den egna organisationens verksamhet. Detta material skall minst innehålla följande:

Historik om assistanshundar och den egna organisationens historia

Moderföreningarnas standards och etiska riktlinjer

Styrelsens ansvar

Verksamhetsplan för organisationen


De internationella etiska regler beträffande förare

Uppdaterade juni 2004

I avsikten att hjälpa personer med funktionshinder att uppnå större oberoende och ökad livskvalitet, anser moderföreningarna medlemsorganisationer att följande etiska regler är grundläggande.

  1. Sökande skall behandlas lika oavsett ras, sexuell läggning, religion och övertygelse.
  2. Sökande, elev och förare skall bli behandlade med respekt i alla kontakter med förbundets personal och representanter.
  3. Eleven har rätt till en gedigen utbildning i hur han eller hon arbetar med och sörjer för sin assistanshund på bästa sätt i hemmet och på allmän plats.
  4. Eleven har rätt att få lämplig utbildning om sin roll som förare av en assistanshund i samhället.
  5. Föraren har rätt till regelbunden utvärdering och ett uppföljningsprogram.
  6. Föraren har rätt att få information eller praktisk hjälp, om något av följande uppstår:
    –Kompletterande träning av hunden krävs med anledning av förändring i graden av funktionshinder
    Hunden uppvisar beteendeproblem
    Hunden får svårare veterinära problem
    Juridiska frågor angående bruket av och tillgängligheten för assistanshundar
  7. Personlig information om sökande, elever och förare skall hållas konfidentiell och inte delges någon utomstående utan att tillstånd först har inhämtats från berörd person.
  8. Samhället har rätt att förvänta sig att en assistanshund alltid är under god kontroll och inte uppvisar några påträngande beteenden bland folk.
  9. Samhället har rätt till information om internationella standards och etiska regler.
  10. Samhället har rätt att informeras om vilken nytta en person med funktionshinder kan ha av en assistanshund.
  11. Ingen sökande, elev eller förare skall avkrävas att delta i insamlingsverksamhet eller PR-aktiviteter utan deras uttalade tillåtelse.
  12. Varje enskild organisation eller instruktör är ansvarig för sin egen finansieringspolicy. Dessutom är varje sådan organisation ansvarig för att de etiska frågorna efterföljs vid godtagande av utomstående finansiering.

.

De internationella etiska regler beträffande hundar

Moderföreningarna anser att varje hund som tränas till assistanshund hos medlemsorganisationerna har rätt till ett liv med kvalitet. Därför måste följande etiska regler beaktas.

  1. En assistanshund måste utvärderas och bedömas besitta ett passande temperament och arbetsförmåga.
  2. En assistanshund måste genomgå fysisk utvärdering och bedömas ha en passande grad av god hälsa och psykisk sundhet.
  3. En assistanshund måste tekniskt och analytiskt tränas för maximal kontroll och för att kunna utföra de specialmoment som eftersträvas.
  4. En assistanshund måste tränas genom metoder som sörjer för hundens fysiska och psykiska hälsa.
  5. En assistanshund måste tillåtas att lära utifrån sin egen individuella takt och får inte placeras i tjänst innan den uppnått adekvat fysisk och psykisk mognad.
  6. En assistanshund måste matchas på det sätt som bäst uppfyller förarens behov, förmåga och livsstil. Samma hänsyn måste tillämpas på hundar som ursprungligen ägs av föraren själv och har teamtränats av organisationen.
  7. En assistanshund får endast placeras hos en elev som kan interagera med hunden. Samma beaktande måste iakttas på hundar som ursprungligen ägs av föraren själv.
  8. En assistanshund får endast placeras hos en elev som kan tillgodose hundens psykiska och fysiska behov samt kan sörja för den ekonomiskt. Samma beaktande ska gälla för hundar som ursprungligen ägs av föraren själv
  9. En assistanshund får endast placeras hos en elev som kan erbjuda hunden en stabil och säker miljö. Samma beaktande ska gälla för hundar som ursprungligen ägs av föraren själv.
  10. En assistanshund får endast placeras hos en sökande som uttrycker en önskan om ökad självständighet och/eller förbättring av sin livskvalitet genom en assistanshund.
  11. En organisation som är medlem i Moderföreningarna skall sörja för sina hundars välbefinnande om föraren avlider eller blir oförmögen att ge hunden ordentlig omvårdnad. Organisationen ska sörja för hundar som ursprungligen ägs av föraren själv när detta specifikt efterfrågas.
  12. En medlemsorganisation får inte träna, placera eller examinera hundar som visar otillbörligt aggressivt beteende. En assistanshund får inte tränas till vakt eller försvarsplikter. Icke aggressivt skällande som ett inlärt beteende är godkänt i lämpliga situationer.